Tryckerikonstens Historia


Tryckkonsten har definitivt förändrat människans sätta att tänka och hur vi ser på världen mer än kanske någon annan enskild uppfinning. Tryckkonsten har lagt grunden till att på ett skalbart sätt förmedla kunskap, propaganda och med det även maktutövning. Man säger att tryckarkonsten var en av grundstenarna i den vetenskapliga revolutionen under 1500-talet.

Tryckkonsten är mycket gammal och har sitt usprung i fjärran östern före år 0. Det tog däremot nästan tusen år innan fenomenet nådde till västvärlden och Europa. Den kinesiska kejsaren hade omkring 5000 böcker i sitt bibliotek på 1200-talet när den dåvarande Franska regenten enbart hade 6 böcker. Pionjären som kom att revolutionera konsten för Europa på 1400-talet var guldsmeden Johan Gutenberg som kom från den tyska staden Mainz. Det var han som lyckades förena en rad olika kunskaper och tekniker för att utveckla grunden till det som kom att kallas den moderna tryckerikonsten lyckades han skapa en process som gjorde att man kunde, på ett effektivare sätt än tidigare, trycka fler verk på ett tidseffektivare sätt vilket ledde till en billigare produkt.

Hans idé var att trycka en text i många exemplar med hjälp av en typsats. Genom att stryka lagom mycket trycksvärta på typsatsen och sedan trycka defn mot ett pappersark får man en tryckt sida. Genom sitt ursprungsyrke förstod han hur han kunde utnyttja metaller för att gjuta typer (dvs bokstäver, siffror, skiljetecken och andra former) av en helt ny blylegering och fästa dem tillsammans för att skapa en typsats. Pressen han använde för de tidiga experimenten var en helt vanlig press för vindruvor och oliver. Själva trycksvärtan, det vill säga bläcket, var också viktigt. Gutenberg lade en enorm tid på att ta fram ett oljebaserat bläck som inte genomdränkte pappret eller smetade ut det.

Gutenbergs metod användes över hela Europa och utvecklingen gick tämligen långsamt. Det var egentligen inte förrän på 1700-talet som den utvecklades och en holländsk tryckare utvecklade flerfärgstryck. Några årtionden senare, närmare bestämt 1727, utvecklade William Ged stereotypin. Tekniken innebar att man kunde göra en avgjutning av varje typsats istället för att sätta den förhand vilket gjorde att man kunde trycka ännu snabbare än tidigare.

Under industriella revolutionen och ångmaskineras intåg så mekaniserades tryckerierna och snällpresserna gjorde sitt intåg. Tysken Fredrich König patenterade den första cylinderpressen år 1811. Det var den första ångdrivna tryckpressen och använde sig utav cylindrar istället för platta diglar som alla de tidigare tryckpressarna bestått av. Med den nya tekniken kunde man trycka upp till 800 ark i timmen.

I slutet av 1800-talet introducerades rotationspressen som tryckte på två sidor samtidigt. År 1869 tog tidningen The Times in en sådan press vilket gjorde att de helt plötsligt hade en kapacitet på 12’000 dubbelsidigt tryckta ark i timmen. Med en sådan kapacitet och press kunde man helt plötsligt massproducera dagstidningar. Nyhetsgången hade revolutionerats och nyheter blev lätttillgängliga för hela samhället.

Under 1900-talet utvecklades helt nya tekniker, däribland offsettryck och fotosättningsmaskinen. Tillsammans med dessa tekniker och datorns intåg kunde man helt plötsligt börja trycka på olika material, med kortare ledtider och en helt annan livslängd på tryckplåtar.

Under den senare halvan av 1900-talet, med hjälp av de dåvarande teknikerna, exploerade grafiskt tryck med konstnärer såsom Andy Warhol, Roy Lichtenstein och andra popkonstnärer. Intresset för tryckt konst ökade med rent grafiska tryck, färgkartor, kökstavlor med mera.